Att göra det man känner för

31 mar

…och strunta i det man tänkte. Som att rapportera från mässan. Jag var alldeles för trött och uppbokad i helgen för att jag skulle orka. Och nu känns det som, äsch strunt samma.

Men några korta ord. Den stora behållningen var sällskapet, den andra de (få) utställare som hade lite ovanliga växter som åtminstone inte finns på plantskolorna häromkring. Och den tredje några av balkongerna i balkongutställningen.

Bild från balkongutställningen på Nordiska Trädgårdar. Pelargoner och guldramar.

I vår tappning blir det (kanske, make sådär pepp) en guldram någonstans i trädgården, med en pelargon i.

Det jag hellre vill rapportera om är alla vårtecken som visat sig i trädgården de senaste dagarna. För det verkar som de bestämde sig över en dag. Nu kör vi liksom!

Krokusar (Tommasinisnus roseus)Krokus, Tommasinisnus roseus

Aklejor (osäker på vilken just den här är)Akleja-knopp.

Jättedaggkåpor  Jättedaggkåpa i det vårbruna.

Och massor av pionknoppar. De jag är gladast över att se är bondpionen vi tog från mamma och pappas trädgård innan huset såldes. Den överlevde den flytt vi gjorde förra säsongen, från en del av framsidan till en mer framträdande plats.

Pionknoppar

Och på dagens lunchpromenad mötte de här godbitarna upp:

Blåsippan ute i backarna stå.

Jag tar tacksamt emot och njuter. Och går som en märklig ostbåge runt runt i trädgården. Hoppas det kan roa grannarna. 🙂

Välkommen vår! Välkommen påsk!